I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite.

This studie is an investigation about pupilassets workningforms and participation at school. The basis of the studie are two ITiS-projects, whose workningforms investegates with qualitative methods in form of observations and interviews whit pupils and teachers. This investigation will accomplish to find out how the pupils see their participation at school, and also to investigate what pupilassets workningforms mean to teachers and pupils. Conclusions from the investigation are that a more pupilassets workningforms doesn´t exist continuous in the teaching and that the pupils see their increased participation in the work with the ITiS-project as something temporarliy. Some suggestions to further investigation into this area are to be found in the end of the paper..

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

Inom den anknytningsteoretiska forskningen har individers interna arbetsmodeller avseende anknytning i tidigare studier undersökts via mer medvetna metoder, såsom Adult Attachment Interview (AAI; George, Kaplan & Main 1984/1996). I ett försök att nå mer implicita och automatiska representationer utav anknytning och även omvårdnad rekryterades 78 deltagare i syfte att undersöka hur olika individers skript för trygghet i detta sammanhang ser ut i jämförelse med deras interna arbetsmodeller för anknytning och omvårdnad. Två mätinstrument i form utav ett experimentellt reaktionstidstest utvecklat för undersökningen samt en berättelsekompletteringsuppgift (Story Completion Task; Waters & Waters, 2006) användes. En rad jämförelser mätinstrumenten emellan visade på ett svagt negativt samband mellan de två mätmetoderna, vilket föreslogs förklaras utifrån en påverkan från en majoritet otrygga individer med upprepade avvisande anknytningserfarenheter som tenderade att idealisera sina anknytningsrelationer. Denna idealisering antogs resultera i en försiktighet gentemot anknytningsladdade stimuli..

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser.

Syfte: Målet med detta arbete är att göra en jämförande studie utifrån ett Skoldatateks två arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT används i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet är att undersöka hur IKT kan användas som ett integrerat verktyg för att uppnå pedagogisk inkludering på den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar på en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusområde. Även IKT-relaterad teori och forskning är inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkätundersökning och observationer använts. I arbetet ingår två grupper elever, två klasslärare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, två enkätundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer.

Annonseringstjänster på nätet finns idag för alla möjliga ändamål. På grund av detta ökar även bedrägerier och annonser med tvivelaktigt innehåll, för att undvika att sådana annonser publiceras är det viktigt att annonseringsföretagen granskar sina annonser innan dem publiceras.Detta examensarbete har utförts på ett annonseringsföretag som behandlar jobbannonser. Företaget är stationerat någonstans i Europa.Eftersom annonserna granskas av ett externt företag vars tjänster annonseringsföretaget hyr in så är tanken med examensarbetet att skapa en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar på granskningsföretaget samt identifiera vad som kan förbättras med det granskningsverktyg som används för att granska annonser idag.Detta har utförts genom kontextuella intervjuer på plats hos granskningsföretaget. Resultatet av dessa har sedan visualiserats i fem olika arbetsmodeller: (flödesmodellen), (sekvensmodellen), (artefaktmodellen), (den kulturella modellen) samt (den fysiska modellen) Beyer och Holtzblatt (1998). Tanken med dessa modeller är att de ska agera som en grund när nya designbeslut fattas och bidra med en förståelse för hur arbetet fungerar hos granskningsföretaget.Rapporten kommer för övrigt presentera en del designförslag som framkommit av de fakta som finns i arbetsmodellerna vilka kan förbättra den nuvarande lösningen.All information i denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för annonseringsföretaget när dem designar nya lösningar som rör granskningen av jobbannonser..

Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande förändring på de svenska kontoren.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt krig förklaras och förmedlas i tre grundskoleläroböcker och i lika många gymnasieläroböcker. De fyra krig jag har valt att fokusera på är: Trettioåriga kriget, Napoleonkrigen, Andra världskriget och Vietnamkriget. Min metod bygger på en metod av Halvdan Eikeland och på Tom Wikmans tio principer för en god lärobok. Mina resultat visar att läroböckerna genomgående är ganska dåliga på att förklara orsakerna till de fyra krigen. Läroböckerna är heller inte speciellt elevaktiva utan upplevs som slutna texter.

Sätt krydda på undervisningen tar dig med på en resa genom kryddhistorian. Jag försöker i detta arbete belysa kryddornas historiska värde. Men framför allt får du följa med på en resa till kryddlandet Indien, dit jag for under hösten 2002 med kursen ?Möte med U-land? och stifta bekantskap med de olika kryddor som används i de två delstaterna Tamil Nadu och Kerala. Genom intervjuer, studiebesök på en multiplantage samt litteratur försöker jag ge er en bild av indiernas förhållande till kryddor.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.